Slår rekord!


Hur mycket energi har jag egentligen haft i kroppen som inte har fått komma ut?! Det bara flöt på. Och det bästa av allt - jag hade kunnat nå milen om mitt vänsterknä inte hade börjat protestera. Jag liksom sprang-haltade fram den sista halvkilometern, haha... Jag är lite orolig över vad knät kommer att säga de kommande dagarna, men det är väll bara att bita ihop!
Jag är i alla fall så grymt, grymt, GRYMT stolt över mig själv. Fatta att jag orkar, vill och framförallt KAN så mycket?! Det är ju helt sjukt. Tack LCHF för ett år av en jävla massa motivation och vilja!
Det där målet som jag satt till nångång under nästa år - att springa 1 mil - verkar inte vara så värst långt bort ändå, haha!
Kommentarer
Trackback